Parkens dag och hemmafruar

Parkens dag i Långbro Park, ska bli av 20 augusti. Vilket man kan tycka vad man vill om, men problemet är att alla inte kan komma. Vad göra? Ber man dem prioritera, stryks något annat viktigt. Ber man dem avstå, för det kommer fler tillfällen, så ses detta som ointresse. Skickar man någon annan, ser det ut som man inte kan prioritera. Samverkansföreningen för Långbro Park som står för arrangemanget. Exakt vem som valde namnet är oklart, men långt och byråkratiskt är det. Hurra !

Vad göra ?

Det enkla svaret är hemmafru. När jag talar med äldre män berättar de gärna hur mycket de gjorde i sin krafts dagar. Det var möten och jobb, å bygga eget hus med egengjuten grund och resor, för att inte tala om alla saker de skrev och träffade, samtidigt som de har tre barn hemma och (en gång) sju på bygden. Berättade jag att de jobbade samtidigt? Helt ogörligt för de flesta. Man framstår som en lite tjatig en om man inte orkar med allt det. Lättejfull, lat eller kanske lite ovillig. I vårt Luthersk präglade land är detta något av en kardinalsynd.

Hemmafrun gjorde det hela möjligt. Alla borde ha en. Lite som en mobil, något bara de mest teknikfrånvända inte skaffar eftersom de tror att de kan klara sig utan. När de väl har en kommer de inse hur fel de haft och aldrig, aldrig gå tillbaka till den där gamla stenåldersluren. (Vi som vet hur bronslurar ser ut tänker genast på något motsvarande, fast tyngre). Men hemmafrun som stod vid spisen, tvättade, sopade och tog hand om snart sagt allt och därför gjorde allt det där andra får inte det hon förtjänade. Gjorde allt annat möjligt. Kanske ska vi tänka att utan hemmafruarna så kunde dessa forna tiders store män inte kommit långt. Vi pratar åratal av oavlönat hemarbete, som när man nämner detta för henne ändå kommer att benämnas med orden ”jag gjorde det för barnen”, som om det inte var en uppoffring utan ett naturligt val. Idag är dessa en utrotningshotad art (även barnen). Vilket få ändå sörjer, eftersom två inkomster och dubbelt betalad skatt alltid är bättre än en och ger pensionspoäng. Vilket ger fler möjlighet att delta, mer av allt och viktigt nog, en far som tar hand om sina barn och läser sagor om kvällen.

Inte vunnit på lotto – igen !

Jag vann inte på lotto. I princip händer det inte att jag köper lotter, men nu så nyss fick jag en. Förväntansfullt skrapade jag och andäktigt insåg jag vad som hade hänt. Precis ingenting. Det var en nitlott, i vanlig ordning. Det förväntade utfallet.

I aftonpressen läser man ibland om att nå’n tjomme vunnit si eller så mycket. Alltid med den glada berättelsen om hur vederbörande blivit överraskad och nu fått ett bättre liv. Men så kommer min berättelse här: jag vann inte. Mitt liv fortsätter som innan, ingenting har hänt. Allt är som vanligt. (Cirkulera ! ) Men det är ju det som är de flestas berättelser. För de flesta av oss förlorar, år ut och år in. Gång efter annan. Det är en hel liten industri som lever på att krossa människors drömmar. Att trampa på dem som förväntansfullt köpt en lott i hopp om att bli sådär glad och överraskad. För är det något jag inte blir av lotter är det överraskad, antingen vinner jag eller förlorar. Två enkla och binära alternativ. Det ena är MYCKET mer troligt än det andra, i princip matematiskt säkert. Det gör att man inte vinner något, utan bara blir stående med en värdelös liten papperslapp i handen. Färgglad sådan!

Å där vill jag att vi alla tar ett djupt andetag och kanske t o m en kall dusch … för vi kommer inte vinna på lotto. Kanske vill vi åt spänningen, men om vi inser det, förstör vi lite av glädjen. Kvar blir den uppgivna stämningen av att ännu igen, en gång till, inte ha vunnit. Frustrerande känslor blandade med bitterhet över att än en gång svikit oss själva sköljer in och lämnar bara en tomhet efter sig. Ett matematiskt hån, är vad det är.

Historien om hur vi inte vinner på lotto är värd att berättas, för den delas av så många. För dem som spelar är livet sådant att de vill byta ut sitt fullt normala liv mot ljus och glitter, eller bara ha råd med räkningarna. Men det beteendet gynnar mest bara den som ordnar lotteriet. Den personen är troligen inte du, för hade det varit så att det var du som ordnade lotteriet, så skulle du inte ens behövt den flerfärgade lilla papperslappen.

(Som alternativ kan man investera i bolag som bedriver vadslagning och lotto: Betsson, Cherry eller Unibet är bolag som handlas på NASDAQ-OMX Stockholm, försök undvik att vara den där personen som trampar på den stackare som aldrig vinner.)

Misslyckanden

Ibland så misslyckas man. (M)alliansen i landstinget är ett säkert kort.
http://www.di.se/artiklar/2013/3/12/dyr-lanemiss-for-landstinget/
http://www.alliansfrittsverige.nu/2013/03/filippa-reinfeldt-forsoker-morka-att_4.html
http://www.alliansfrittsverige.nu/2013/03/vardvalet-leder-till-pahittade-sjukdomar.html

Bara tre exempel, det finns fler.

Hello world!

Welcome to WordPress.com! This is your very first post. Click the Edit link to modify or delete it, or start a new post. If you like, use this post to tell readers why you started this blog and what you plan to do with it.

Happy blogging!